Hernando Vanegas Toloza. 

I Colombia finns det ett patriarkalt paradigm, som i hela världen. Några länder har avancerat till jämställdhet mellan män och kvinnor, men ännu finns det mycket att göra.

Kvinnorna är tre gånger exploaterade. På arbetet, hemma och sexuellt.

Män och kvinnor har olika roller i familjen och i samhället också i Colombia. Männen uppfostras för att arbeta och tjäna pengar för att försörja familjen. Kvinnorna uppfostras för att sköta om sin man, barn, huset, ”kvinnosysslor”. Det finns skillnader mellan kvinnor på landet och i staden. Kvinnor på landet är nästan mannens slav. Kvinnorna har bättre position i staden där de kan arbeta och vara självständiga.

Kvinnorna har kämpat för att nå jämlikhet. De fick rösträtt 1954 och idag är många kvinnor riksdagsledamöter eller ministrar. Andra kvinnor har varit, eller är, utrikesministrar, domare, vd för företag, etc, men fortfarande har ingen blivit regeringschef.

Kvinnors kamp öppnar nya områden för kvinnor att utveckla. Den här kampen har understötts av monga män i världen.

Kampen för jämställdhet mellan män och kvinnor är evig och jag tycker att målet inte är att byta ett patriarkalt paradigm mot ett matriarkalt paradigm. Vi bör kämpa tillsammans –kvinnor och män- för ett nytt paradigm som inte glömmer de naturliga skillnaderna mellan könen och det som är kompletterande.

Det här nya paradigmet måste utveckla människor med sina skillnader, egenskaper och brister. Det är en process och alla, kvinnor och män, måste utvecklas tillsammans, steg för steg, till total jämställdhet. Jämställdhet och ”igualitarismo” är inte samma sak. Det finns saker som en man inte kan göra, t ex. få barn, men vi kan inte glömma att det är nödvändigt, oumbärligt, för en kvinna och en man att få barn. Det finns saker som en kvinna kan inte göra, t ex. att vara en man. Det är en omöjlighet.

Jag tycker att kvinnor och män inte kan leva utan varandra och på grund av det är den mest kompletta jämställdheten kärleken. Alla människor känner kärlek och kärleken är en underbar trolldryck som botar allt. Om män och kvinnor älskar varandra finns det inget problem och alla skillnaderna försvinner.

Idag är vi, min fru, våra barn och jag, i Sverige. Könsrollerna här är kanske mindre tydliga, eftersom svenskarna tycker om att vara jämlika, men ännu finns det stora skillnader mellan könen, speciellt när det gäller lön och därför fortsätter kampen.

Min fru och jag har samma rättigheter, trots att jag uppfostrades som manschauvinist och jag måste kämpa mot det varje dag.

Det finns kvinnor som själva är manschauvinister. Jag är kvinnoschauvinist av övertygelse eftersom jag älskar kvinnorna, speciellt min fru och min dotter.

Rätade för min lärare Kjell Molde.